Nya analysresultat från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har visat att vinterns utbrott av campylobacter hos människa verkar bero på en och samma smittkälla inom kycklingproduktion. Branschorganisationen Svensk Fågel menar att Livsmedelsverkets pressmeddelande har feltolkats av många medier.
Campylobacterutbrottet som Folkhälsomyndigheten rapporterade kring den 16 januari i år upptäcktes i slutet av november då ett ökat antal sjukdomsfall jämfört med normalt rapporterades. Under vecka 52 återgick antalet till lägre nivåer, men statistiken från rapporteringen av sjukdomsfall under början på 2019 var fortfarande för osäker när nyheten kom ut för att säga att utbrottet var över.
Några dagar senare, den 22 januari gick Livsmedelsverket ut med ett nytt pressmeddelande som förklarade att kyckling är en vanlig smittkälla för campylobacter i Sverige.
”Samma varianter av campylobacter som hittats i färskt kycklingkött har även hittats hos många av de personer som blivit sjuka av campylobacter. Det tyder på att färsk kyckling är en mycket vanlig smittkälla i Sverige”, stod det i Livsmedelsverkets pressmeddelande.
Enligt Svensk Fågel var det otydligt att Livsmedelsverket syftade på en undersökning från augusti 2018 som visade att det fanns mer campylobacter i färsk kyckling då jämfört med samma tid 2017. I undersökningen framkom det också att samma varianter av campylobacter som återfanns hos många av de insjuknade människorna hade spridits av kyckling från tre stora slakterier vilka samtliga slaktar kycklingar från uppfödare som i sin tur fått fåglarna levererade från ett och samma kläckeri.
Den 23 januari gick Svensk Fågel ut med ett pressmeddelande där de menade att Livsmedelsverkets information hade feltolkades i flera medier. Många medier, menade Svensk Fågel, har förbisett att den ursprungliga rapporten från Livsmedelsverket handlade om ett stickprov från i somras när det var som varmast.
– Varje år ökar antalet fall av campylobacter något under sommarmånaderna på grund av det varma vädret. Augusti månad brukar vara värst och i somras hade vi det ovanligt varmt och fuktigt då campylobacterna trivs som bäst. Trots det var nivåerna av campylobacter hos våra medlemmar faktiskt lägre i augusti 2018 med 28 procent positiva flockar under två veckor, jämfört med tidigare år, säger Pia Gustavsson, veterinär på Svensk Fågel.
Ingrid Hansson är lektor i veterinärmedicinsk bakteriologi på SLU och har doktorerat på campylobacter i kyckling sedan 2001. I Svensk Fågels pressmeddelande ställer hon sig frågande till Livsmedelsverkets rapport:
– Den baseras på ett litet urval och deras sätt att utföra beräkningar stämmer inte med standardiserade metoder, säger hon.
Både Pia Gustavsson och Ingrid Hansson påpekar att det inte är någon fara alls för konsumenter att äta färsk kyckling så länge du använder sunt förnuft i köket.
– När kycklingen tillagas och hettas upp till minst 70 grader, vilket vi normalt sätt gör, dör eventuella campylobacterbakterier. Om vi även undviker korskontaminering, det vill säga har olika skärbrädor för kyckling och grönsaker, och lägger den plastskärbräda där kycklingen skurits direkt med kniven i diskmaskinen är risken extremt låg för att du skulle råka ut för campylobacterinfektion, säger Ingrid Hansson.
