Studien som är skriven och genomförd av Karolina Engdahl, Sara Saellström, Åke Hedhammar, Maria Dimopoulou och Henrik Rönnberg omfattade alla hundar försäkrade i Agria mellan 2011 och 2016 och använde diagnosdata från första veterinärbesök som registrerats som mastocytom. Totalt identifierades 2 419 fall, vilket ger en incidens på 5,23 fall per 10 000 hundår. Medianåldern vid diagnos var 7,93 år.

Tydliga könsskillnader identifierades: tikar hade högre risk än hanhundar, oavsett kastrationsstatus. Studien pekar därmed på att könshormoner inte är den enda förklaringen, vilket öppnar för nya frågor om patofysiologi och genetik.

När det gäller ras visade sig dogo argentino och boxer ha den högsta risken att drabbas, följt av shar pei, bullmastiff och staffordshire bullterrier. I den andra änden av skalan återfanns cavalier king charles spaniel och jämthund, med lägst risk. Även labrador retriever och golden retriever, ofta omnämnda i sammanhang med cancer, låg relativt lågt vad gäller mastocytom.

Studien ger viktiga verktyg för klinisk rådgivning, särskilt vid dermala knölar hos predisponerade raser. Den ger också underlag för avelsstrategier och forskning om genetisk predisposition. Artikeln lyfter dessutom vikten av att tolka cancerstatistik i ljuset av populationens ras- och könssammansättning – något som ofta saknas i internationella jämförelser.

Läs artikeln i sin helhet här.

Artikeln om mastocytom ingår i ett temanummer av Preventive Veterinary Medicine som samlar epidemiologiska studier från flera djurslag och produktionssystem. Flera andra artiklar i numret bygger också på svenska data – bland annat om skabb hos vildsvin, biosäkerhetsregler i fjäderfäproduktionen, ihjälträngning hos frigående höns och sensorbaserad sjukdomsdetektion hos mjölkkor. Tillsammans visar de hur storskaliga datakällor kan användas för att stärka den förebyggande veterinärmedicinen. Numret släpps i sin helhet i höst.