Totalt deltog 601 hundägare i studien, där forskarna undersökte skillnader i riskuppfattning, näringskunskap och informationssökande mellan ägare som använde konventionellt tillagat foder respektive rått foder, till exempel BARF.

Studien avslöjar en tydlig kognitiv klyfta mellan självupplevd och faktisk kunskap hos de hundägare som väljer att ge råfoder. Dessa respondenter beskrev sig själva som mer kunniga än de som använder konventionellt foder, men presterade inte bättre i de objektiva kunskapsfrågor som undersökte förståelsen för bland annat näringsbalans, mikrobiologisk kontaminering och begreppet komplettfoder.

Råutfodrare visade också en signifikant lägre riskuppfattning gällande mikrobiella faror, särskilt när det gällde bakterier som Salmonella och Listeria. Många betraktade råa köttprodukter som säkra, och bedömde även hemmagjorda foderstater som fullvärdiga utan att de hade analyserats näringsmässigt.

Samtidigt var tilltron till veterinärer som informationskälla lägre bland råutfodrare än bland dem som ger tillagat foder, vilket kan komplicera veterinärens möjlighet att nå fram med rådgivning. De som använde kommersiellt foder litade i större utsträckning på både veterinärer och foderproducenter, och uppvisade generellt bättre förståelse för grundläggande principer kring fodersammansättning.

Forskarna varnar för att ett överskattat självförtroende i kombination med bristfällig kunskap kan leda till felaktiga eller riskfyllda beslut i utfodringen, både ur näringssynpunkt och smittskyddsperspektiv.

De rekommenderar därför ett mer målinriktat kommunikationsarbete, särskilt inriktat på råutfodrande djurägare. Studien understryker vikten av ett respektfullt, nyanserat samtal på kliniken – ett samtal som varken utgår från konfrontation eller från att ägaren ”borde veta bättre”.

Källa: Knörr A, Bearth A, Zhou X, Stephan R, Siegrist M. Conventional cooked and raw dog diets: Swiss owners’ risk perception and knowledge. Prev Vet Med. 2025;244:106609.

Bildtext: På bilden syns en portion hemgjord BARF.