På riksdagsseminariet Fyrverkerier: ett samhällsproblem – hur gör vi framöver? medverkade bland andra Johan Lindsjö, veterinär och representant för Sveriges Veterinärförbund, för att lyfta de djurvälfärdsproblem som fyrverkerier orsakar.

Djurens reaktioner på fyrverkerier, främst det plötsliga och intensiva ljudet, innebär inte bara ett tillfälligt obehag, utan kan leda till ett reellt lidande för djuren. Rädsla, ångest, flyktbeteende, stress och långvarig sensitisering är vanliga följder. ”Det finns mest forskning om hundar, men även katter, hästar, lantbruksdjur, djurparksdjur och vilda djur påverkas negativt”, förklarade Johan Lindsjö.

Veterinärer möter varje år rädda och stressade djur, främst runt nyår. Johan Lindsjö beskrev en vardag där efterfrågan på lugnande och ångestdämpande medel till djur ökar rejält under den tiden. Djurägare är ofta förtvivlade över det psykiska lidandet som drabbar både djur och människor. ”Vi veterinärer ser inte bara djuren, vi ser djurägarna också”, som han uttryckte det.

Fyrverkerier bakom ljudöverkänslighet

Under seminariet gick Lindsjö även igenom specifika reaktioner som har rapporterats hos olika djurslag:
Hundar har mycket god hörsel och reagerar starkt. Fyrverkerier är en av de vanligaste orsakerna till ljudöverkänslighet. De kan visa symtom som darrningar, ylande, flyktförsök, att gömma sig, defekering och urinering, samt utvecklande av långvarig rädsla (1).

Katter uppvisar ökad vaksamhet, gömmer sig, darrar eller försöker fly. Vissa blir mer passiva, vilket är en reaktion som riskerar att förbises (1).

Hästar är utpräglade flyktdjur. Reaktionerna är därför ofta kraftiga och inkluderar rusningar, staket- och boxvandring, vokalisering, svettning, diarré och i värsta fall fysiska skador vid flyktförsök (1).

Lantbruksdjur har inte studerats specifikt i relation till fyrverkerier, men visar motsvarande stressreaktioner vid andra plötsliga bullerkällor. Det finns också rapporter om tillfälligt nedsatt mjölkproduktion och störd reproduktion (1).

Djurparksdjur och vilda djur påverkas också negativt, men reagerar olika beroende på art, inhägnad och skötsel. Hos vilda fåglar är massflykt vanligt, vilket under vissa förutsättningar kan leda till kollisioner. Vilda marina däggdjur som säl och sjölejon uppvisar störda kommunikationsmönster och flyktreaktioner (1).

Ger långsiktiga effekter

Utöver det akuta lidandet poängterade Johan Lindsjö att även långsiktiga effekter har dokumenterats, särskilt hos hundar, och att förebyggande arbete (att åka bort, ljudisolera etcetera) samt beteendeterapi och medicinering kräver både tid och resurser.

Även veterinär Peter Kallings från Svenska Djurskyddsföreningen deltog i seminariet. Han redogjorde särskilt för hur hästar, som är utpräglade flyktdjur, reagerar kraftigt när det avfyras fyrverkerier. I en färsk brittisk studie baserad på 5 128 svar från hästägare i Storbritannien (2) uppgav 67,9 % att en häst i deras vård har blivit negativt påverkad av fyrverkerier någon gång.

Bland dessa rapporterade cirka 30 % att hästen har fått skador eller blivit sjuk, och drygt 16 % att hästen behövde veterinärvård. Nästan 4 % uppgav att en häst dött eller behövt avlivas till följd av incidenten. Och i tio procent av fallen hade även människor skadats.

Else Verbeek, beteendekonsult och forskare vid Statens Lantbruksuniversitet, lyfte fram resultaten från en omfattande översiktsstudie om djurs reaktioner på fyrverkerier (1). Hon menade att djurens rädsla ofta är långvarig och påverkar djurets välbefinnande långt efter att fyrverkerierna tystnat, något som påverkar hela djurägandets vardag.

Else Verbeek berättade också om den nya lagstiftning i Nederländerna som träder i kraft 2026/2027 och som kraftigt begränsar användningen av fyrverkerier. Hon pekade på att det redan finns liknande lagar i bland annat Irland och Rumänien, där endast de allra svagaste fyrverkerierna får säljas till allmänheten.

Sveriges Veterinärförbund vill se en kraftigt skärpt reglering av fyrverkerier och lyfter att djurvälfärden måste tas på större allvar i den politiska diskussionen. Johan Lindsjö avslutade med att lyfta behovet av att se fyrverkeriernas påverkan utifrån djurens perspektiv. Och att veterinärkåren är en viktig röst i detta arbete.

Referens

  1. 1. Verbeek E, Rehn T, Lundqvist K, Hartmann E, Åsbjer E, Loberg J, Lindsjö J. Fireworks and animals: a review of animal welfare and legislation. Uppsala (Sweden): Swedish Centre for Animal Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences; 2025 publications.slu.se.
  2. 2. Redwings Horse Sanctuary. Fireworks and horses: a horse owner survey. Norwich (UK): Redwings Horse Sanctuary; 2025, redwings.org.uk.
Riksdagsseminarium om fyrverkerier

Seminariet Fyrverkerier: ett samhällsproblem – hur gör vi framöver? hölls i riksdagen den 19 november 2025. Arrangörer var riksdagsledamöter från fem partier tillsammans med Riksföreningen Stoppa Fyrverkerier för Privatpersoner och Svenska Djurskyddsföreningen.

Sju inbjudna talare belyste problemet ur olika perspektiv:

  • Madeleine Zetterberg, professor och ögonläkare, om ögonskador, särskilt bland barn.
  • Katharina von Sydow, Polisförbundet, om attacker mot blåljuspersonal.
  • Malin Nygren, Nationellt bombdatacenter, om kopplingar till organiserad brottslighet.
  • Peter Arnevall, räddningschef, om brister i regler för försäljning och förvaring.
  • Else Verbeek, SLU, om djurs långvariga rädslor och nya EU-regler.
  • Peter Kallings, veterinär, om fyrverkeriers allvarliga konsekvenser för hästar.
  • Johan Lindsjö, Sveriges Veterinärförbund, om det omfattande lidandet hos djur och djurägare.