Smittsamma sjukdomar som sprids mellan djur eller mellan djur och människa har historiskt haft stor betydelse för hälsa, välfärd och ekonomi, och har så än i dag. Missa inte Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien seminarium ”Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt” den 10 april.
Sveriges djurhälsoläge är överlag gott, men möter allt större utmaningar. Nyligen har landet upplevt en ökning i fall av fågelinfluensa och afrikansk svinpest, samt ett uppsving i förekomsten av nya och gamla salmonellavarianter, särskilt inom större djurbesättningar.
Jordbruksverket uppskattar att avlivningar orsakade av fågelinfluensa, Newcastlesjuka och salmonella har resulterat i förluster av ungefär 400 miljoner ägg och att potentiellt 15 miljoner portioner kött har blivit till svinn i livsmedelssystemet.
Kostnaderna för dessa utbrott, speciellt på stora anläggningar, är avsevärda. Exempelvis har hanteringen av ett salmonellautbrott hos landets största äggproducent kostat skattebetalarna över 170 miljoner kronor, vilket är mer än tre gånger det belopp som staten ”traditionellt” avsätter för att bekämpa smittsamma djursjukdomar. Även utbrottet av afrikansk svinpest bland vildsvin nyligen har haft långtgående effekter, inte bara inom primära näringsområden utan även för lokalsamhället.
Det har lett till en översyn och omprövning av Sveriges smittskyddsstrategier. Ett tydligt exempel är den pågående översynen av den svenska salmonellakontrollen, 70 år efter det katastrofala utbrottet i Alvesta.
Ytterligare utmaningar uppstår när lagstiftning, såsom TSE/ABP-lagstiftningen, står i konflikt med hållbar användning av exempelvis gödsel och andra biprodukter från animalieproduktionen. Det ställer frågan om hur Sverige kan utveckla smittskyddsstrategier som är hållbara ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Seminarium ”Hållbart smittskydd – långsiktigt och livsviktigt”
När: Onsdag 10 april
Tid: Kl 10–15
Var: Drottninggatan 95 B, Stockholm, och Zoom
