Jordbruksverket och SVA vill tillsammans med bransch, djurhälsovård och myndigheter utveckla och stärka smittskyddsarbetet ytterligare. Allt för att värna djurs och människors hälsa, samhällsekonomin – och tillgången till svenskproducerad mat.
Smittskyddsarbetet behöver stärkas. Runt 2,3 miljoner avlivade fjäderfän. Det betyder miljoner möjliga matportioner som aldrig blev serverade. Fågelinfluensan fick omfattande konsekvenser 2021 och är ett exempel på delvis nya utmaningar för den svenska livsmedelsproduktionen.
– En viktig grundförutsättning för att utveckla smittskyddsarbetet är kunskap. För att få en bättre förståelse för hur smittspridningen har skett under de senaste årens betydande sjukdomsutbrott hos djur har vi därför initierat ett antal forskningsinsatser. Här ligger fokus särskilt på smittvägar mellan vilda djur och produktionsdjur. Vi förväntar oss att resultat från dessa kommer ligga till grund för nya stöd och råd för att framöver minska risker för spridning av smittor, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA.
Kick-off för utveckling av smittskyddsarbetet
Utveckling av det svenska smittskyddsarbetet förutsätter dialog och samverkan med alla aktörer i den kedja som utgör livsmedelsproduktionen. Därför var behovet av ett stärkt smittskydd temat för den smittskyddskonferens som Jordbruksverket och SVA arrangerade den 12 oktober. Nu finns film ifrån konferensen tillgänglig för den som inte hade möjlighet att delta.
– Syftet med konferensen var att få ett slags kick-off i utvecklingen av smittskyddsarbetet. Vi behöver fortsätta samverka, och vi behöver utveckla samarbetet mellan myndigheter, företag och djurhälsoorganisationer utifrån vad vi gemensamt ser, säger Katharina Gielen.
Smittskyddskonferensen 2022:
Du hittar en inspelning av konferensen under Smittskyddskonferensen 2022/dokumentation av smittskyddskonferensen 2022
