Läkemedelsrester i råttor kan påverka smittspridningen
Läkemedelsrester som hamnar i miljön via avloppsvatten tas upp av vilda råttor och kan påverka vilka smittämnen djuren bär på. Det visar en ny studie från SLU, där forskarna beskriver en tidigare okänd mekanism som kan påverka förekomsten av djurspridda sjukdomar.
Publicerad 2026-06-15
Forskarna analyserade 152 vilda råttor från ekonomiskt utsatta stadsdelar i Salvador i Brasilien. I studien undersöktes förekomsten av sex olika smittämnen samt rester av 97 läkemedelssubstanser.
– Vi har länge känt till att läkemedelsföroreningar påverkar arter som fiskar och fåglar. För första gången kan vi nu visa att även vilt landlevande däggdjur som råttor exponeras för läkemedelsrester och det kan få långtgående konsekvenser även för oss människor, säger Anna Jonsson Sundberg, doktorand vid SLU och studiens förstaförfattare.
Studien visade att 55 procent av råttorna bar på läkemedelsrester i hjärnan. Bland de identifierade substanserna fanns bland annat antibiotika, antidepressiva och antipsykotiska läkemedel.
Det vanligaste fyndet var det antidepressiva läkemedlet citalopram. Enligt forskarna hade råttor med citalopram i kroppen tre gånger högre risk att bära på Capillaria-parasiter, en rundmaskinfektion som kan smitta människor.
Förändrade infektionsmönster
Även antibiotikarester var kopplade till förändrade infektionsmönster. Råttor som exponerats för antibiotika hade 91 procent lägre risk att bära på leptospira-bakterier, som orsakar leptospiros hos människor. Forskarna betonar dock att förekomsten av antibiotika i miljön inte är positiv.
– Det kan låta positivt, men det är det inte. Antibiotikarester i naturen är ett stort problem eftersom det kan göra bakterier mer motståndskraftiga och öka förekomsten av smittämnen som antibiotikan inte biter på. Antibiotikaresistens kan i längden innebära stora risker för människors hälsa, säger Erin McCallum, forskare och medförfattare till studien.
Forskargruppen undersöker nu även om läkemedelsresterna påverkar råttornas beteende och rörelsemönster i stadsmiljöer. Eftersom råttor fungerar som värdar för ett stort antal smittämnen världen över kan resultaten ha betydelse för förståelsen av hur zoonotiska sjukdomar sprids.
– Läkemedelsrester påverkar infektionsmönstren hos djuren. Våra resultat visar på en hittills okänd mekanism genom vilken läkemedelsföroreningar kan ha en effekt på sjukdomsdynamiken i städer över hela världen, säger Hussein Khalil, forskare vid SLU och ledare för studien.
Forskarna menar att sambandet kan vara särskilt relevant i tätbefolkade områden med bristfällig sanitet, begränsad tillgång till läkemedel och nära kontakt mellan människor och vilda djur.
Referens:
Anna Jonsson Sundberg, Daniel Cerveny, Federico Costa, Mike Begon, Fabio Neves Souza, Jaqueline S. Cruz, Caio Graco Zeppelini, Hernan D. Argibay, Ianei de Oliveira Carneiro, Albert I. Ko, Mitermayer G. Reis, Erin S. McCallum, Hussein Khalil. Pharmaceutical Pollutants in Urban Rats Are Linked to Zoonotic Infection Risk Environmental Science & Technology Letters